- konkordans
- m IV, D. -u, Ms. \konkordansnsie; lm M. -y1. druk. «wymiar czcionki, równy 36 punktom typograficznym»2. druk. «rodzaj justunku»‹z łac.›
Słownik języka polskiego . 2013.
Słownik języka polskiego . 2013.
konkordans — kon|kor|dans sb., en, er, erne (fortegnelse over ordforrådet i en tekst el. tekstsamling; GEOLOGI aflejring hvor lagene ligger parallelt) … Dansk ordbog
konkordans — I s ( en, er) SPRÅK inom geol. likformig lagring II s ( en, er) SPRÅK register över förekomst av ett visst ord el. uttryck i text III s ( en, er) SPRÅK överensstämmelse … Clue 9 Svensk Ordbok
Konkordanz — Sf per. Wortschatz fach. (16. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus ml. concordantia Übereinstimmung, Parallelstelle , aus l. concordāre übereinstimmen , Ableitung von l. concors übereinstimmend , aus l. cor (cordis) Herz und l. con . Ebenso nndl.… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache